Drakar

Vi har nu ägnat tre(!) hela dagar åt att lyssna på en 70årig gubbe som dom senaste 45åren av sitt liv har sysslat med drakar. Sådana som man flyger alltså. En mycket exentrisk man. Han har nu fått mig att hata drakar. Jag HATAR verkligen drakar. På riktigt.

Alltså tre hela dagar som skulle ha varit kreativa och roliga. Det hade dom säkert kunna vara, om man hade gått in i det hela med en lite mer possitiv attityd. Men det gjorde inte jag, och resultatet blev därefter. Ja, dåligt alltså.

Draken består mest av tejp och några pinnar. Den är lika lätt att få och flyga som en lagårdsdörr. Dörren flyger nog fan bättre!

Det ända positiva som har hänt idag är väll att vi fick tag i ett galleri i Stockholm där vi ska ha slututställning. Det känns skönt. Så det blit utställning både på Galleri Hagman och på Dalarnas museum. Jag är pepp! Nu ska vi bara enas om ett tema att arbeta utifrån, vilket kan bli svårt när vi är både metallare och keramiker. Jag vill sätta igång och jobba nu, hellst i tisdags. Jäva drakar. Om det inte hade varit för drakarna så hade mitt mässingsklot säkert varit klart nu.

Jag fick en liten kompis idag också. Med betoning på liten. Torbjörns dotters chihuahua Sam. Han var söt, fick ingen bild på honom. Han gillade tydligen inte så många människor, men han hoppade upp i mitt knä på en gång! Och var liten. Han kände nog på sig att jag hade en dålig dag.



Fan vad jag hatar drakar

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0